Startsida Tid Bank Gräns Cykel Din sko Rörelsen Inge namn Målbild Nazister Bruksort Dödsruna Vingslag En kärlek Sommartid Över gården Vita streck Alla vägar Jättehjärnan Canary Wharf Standard Oil Katten Europa Vad man faller Antingen eller Arkitektskolan Dikt om en dikt Fredag, september Koivousta Norden Mmmnnngggg snart! Några år tidigare Kring vårat oväsen Partiet förhandlar Davidstjärnans väg Generella ögonblick Nu ska alla till mars Min bror har fastnat Det kan vara en pojke Jag minns min framtid En dag slocknar näten En grav i Grängesberg Inatt växte mitt bröst Arkitekturskolans mörker I badhuset, en ingivelse Men det finns ju inget mer Att sitta mitt i historien Dagliga rutiner och ovanor Mitt i denna galna fantasi På hemmafronten intet nytt Hinner vi förändra världen? Det finns inga lugna områden Den Nya Motorvägens första år Allt som är nu kunde ha varit då Kvinnor representerade i historien 1 dag i mitt långa och fantastiska liv En ensam mamma drömmer att hon återvänder		Allt som är nu kunde ha varit då Dikten är dåtidens fotspår där vi gått över vägen ligger orden kvar tiden som försvunnit sedan den första kyssen är full av sönderspelade skivor och slitna ursäkter Den första gången vi gjorde det tillsammans var i ett månfyllt rum. Det var ditt rum och nedanför oss låg min skola Det var magiskt då - idag är det gammal vana staden har förvandlats, du har förvandlats och jag har blivit en annan än den jag var Men dikten ligger kvar, ett fotspår över ett annat allt som råkar vara nu, kunde ha varit då