Startsida

Tid
Bank
Gräns
Cykel
Din sko
Rörelsen
Inge namn
Målbild
Nazister
Bruksort
Dödsruna
Vingslag
En kärlek
Sommartid
Över gården
Vita streck
Alla vägar
Jättehjärnan
Canary Wharf
Standard Oil
Katten Europa
Vad man faller
Antingen eller
Arkitektskolan
Dikt om en dikt
Fredag, september
Koivousta Norden
Mmmnnngggg snart!
Några år tidigare
Kring vårat oväsen
Partiet förhandlar
Davidstjärnans väg
Generella ögonblick
Nu ska alla till mars
Min bror har fastnat
Det kan vara en pojke
Jag minns min framtid
En dag slocknar näten
En grav i Grängesberg
Inatt växte mitt bröst
Arkitekturskolans mörker
I badhuset, en ingivelse
Men det finns ju inget mer
Att sitta mitt i historien
Dagliga rutiner och ovanor
Mitt i denna galna fantasi
På hemmafronten intet nytt
Hinner vi förändra världen?
Det finns inga lugna områden
Den Nya Motorvägens första år
Allt som är nu kunde ha varit då
Kvinnor representerade i historien
1 dag i mitt långa och fantastiska liv
En ensam mamma drömmer att hon återvänder


Sommartid

Det går inte att sova här, inte när
sommartiden sköljer in över landet
med mornar lika ljusa som någonsin våra förhoppningar
mornar som vill ha dimgröna darrande fingrar mot pappret
medan de skjuter sina skrikande solar genom löven.

Det går inte att sova här, inte när
möjligheterna ställer upp sig inför dagen, och nästa ljusa natt
vi har äntligen lagt en istid av svarta dagar bakom oss
darrande försvinner
nu
en efter en
timmarna.

Den arktiska skogens blyga dimmiga andetag -
det är inte så långt hem med cykeln från staden vid den här tiden på dygnet
sommarstreck drar över vattnet, fåglar skrattar och uppfinner sånger i flykten
bisvärmen lämnar kupan, yrvakna
livet frustar mot dörrtrappan och furstukvisten stampar: öppna mina dörrar!

Det går inte att sova här, inte när
dikter vill bli skrivna igen.

Blodcirkulation stampas upp ur marken
ut ur frusna blodådror spritter leenden
vi bygger ett torn av liv
snart finns det ingenstans att fly från den här kraften
snart finns det ingenstans att inte möta det starka i gryningen
gryningens avrättande av sovmorgonstimmar
gryningens kittlande av vattenytor i de tusen sjöarnas land
vi ska cykla dit och bada i eftermiddag, visst ska vi?

Men först - det går verkligen inte att sova här, inte när träet doftar kåda
inte när det öppna fönstret släpper in ljudet av en nykär syrsa
inte när bilderna i huvudet avlöser varandra
inte när älsklingar kommer och går på uteserveringen
inte när kraften vill komma in i och hoppa på alla nerver
med musiken i bandaren.

Det går inte att få en blund i ögonen i denna svenska natt, så ljus att världen ligger förklarad.